sommar 1989

Fest. Han blir alldeles för full och obehaglig. För att skydda mig låser jag in mig i badrummet, nykter, och sover där på natten. Upptäcker på morgonen att Han dragit någon gång under natten, genom fönstret ut mot gatan, som står på vid gavel. Han hör inte av sig på hela dagen. Ensam hemma med bebis och Hans avsmullna kompisar jag knappt känner. I en liten etta.

Jag har en känsla av att jag har tillbringat fler nätter på badrumsgolvet. Inlåst. För säkerhets skull.

 

9 juli 1989

Mådde fruktansvärt dåligt, till brädden fylld med avgrundsdjup ångest. Försökte prata med Honom men han hade inte tid, tittade på TV. Ligger på golvet i badrummet och gråter och skriker. Han sitter i rummet bredvid och tittar på TV. Gör ingenting. Slår sönder en spegel och börjar skära mig i benet. Högra låret är sönderskuret och blodigt. Han tittar på TV. Gör ingenting. Jag ställer mig framför honom med blodet rinnande från benet. Han ignorerar mig totalt. Fortsätter att titta på TV. Har stängt av mig, låtsas som om jag inte finns.

Tittar på mig själv i en spegel, fylld av ångest. Känner inte igen mig själv, kan inte hitta fram till spegelbilden. Klipper av mig håret.

”Ursäkt”:   ”-Jag visste inte vad jag skulle göra.”